Litet vinterprojekt att styra med..

Jag har funderat på om det går att göra en egen ratt? I materialet till flaket kom det med en bit mahogny.. skulle det kunna gå att... Jo, man kan ju alltid prova.. Ett nav hade jag inhandlat tidigare, så tanken har funnits ett tag.

Men först tänker jag mig en prototyp av spillvirke. Jag hittade ett par bitar av en vanlig 2x3" regel i gran.. Inte de snyggaste bitar med nästan en halv centimeter mellan årsringarna. Nästan som balsaträ.. Men det duger att prova med.

Ratten som sitter i bilen måttades av. Med ytter och innerdiameter samt tjocklek noterade kan vi börja. 

Efter lite räknande och även lite felräknande.. Sågades 6 st segment ut med 30graders vinkel i ändarna. Inte helt enkelt att få till längden på bitarna och att det ska finnas marginal för både inner och ytterradie på den färdiga ratten..

Parallellt så byggde jag en fixtur för momenten, det är ju en prototyp och jag vill kunna repetera alla moment med det riktiga träet.

Ändarna fingerfrästes med handöverfräsen för att få stabila skarvar. 

Här är alla segment ihop limmade och jag har insett att skarvarna tog mer än beräknat på längden. När bitarna är för korta blir ju rattens ytterdiameter för liten. Men efter som det är en prototyp så är det bara att lära sig och så skarva på lite mer trä där det behövs för att komma vidare.

Segmenten skruvades fast på fixturen och fräsen sattes fast i en stång som i sin tur roterade runt centrum. Efter att ha fräst till hälften på brädorna så var det bara att vända biten och göra lika från andra hållet. Här finns det möjligheter till förbättring.. Det blev lite vingligt på slutet med det blev ändå godkänt. 

Efter att ha fräst alla 4 kanter med radiestålet var det bara att prova mot rattnavet. Och jag tror nog att det ska gå att göra en riktigt fin ratt i mahogny efter lite modifieringar av "tillverkningsprocessen". Nya frässtål med rätt radie och stödlager är på väg via posten. Så snart kan jag börja tillverkningen..

 
 

 

Julledighet

 

Tidigare i vinter berättade en jobbarkompis att han hade en 3-d skrivare. Han sa även att han inte hade något bra objekt att öva på.. Det låter som en möjlighet tänkte jag.
Tyvärr råkade jag klämma sönder ytterdelen på den ena kontakten till strålkastarna vid besiktningen. Ljuset stod för högt och jag lyckades klämma sönder kontakten i mina försök att vinkla ner lampa och fäste. Så det skulle kunna bli ett bra objekt..
Jag skapade en ritning genom att mäta upp de delar som jag fortfarande har kvar av den trasiga. Gängan blev en diskussion om hur vi skulle kunna skapa. 5/8 UNF mätte jag den till.
Jag ritade en variant med o-ring som jag tänkte skulle kunna kompensera för gängan. Men helt otroligt! den 3-d printade gängan passade perfekt.

Flaket har alltid känts lite smalt i förhållande till bilen i övrigt. Men flaket kan inte vara bredare om det inte ska gå över bakhjulen.. Så vad gör jag då.
Jo, det blir några ytterligare brädor till lemmarna tillsammans med några plattjärn från lokala bygghandeln.
Innerjärnen har en bit gängstång ner genom flakbotten för att hjälpa till att hålla ihop hela flakkonstruktionen.

På yttersidorna sitter motsvarande järn vinklade för att hålla i den nya övre brädan. 
Genast ser T-Forden lite mer proportionerlig ut bakifrån.

Summering av höstens utmaningar.

Med en T-Ford slutar aldrig möjligheterna att lära sig nya saker.
En av höstens lokala träffar med tillhörande kortege avslutades på en större gräsplan, det var blött och det rullade riktigt tungt. Det blev droppen för halvfartsbandet.. Det var knappt det gick och komma upp i fart för att lägga i helfarten! 
När jag öppnade locket så ser man att det varit dags ett tag att byta band. 

Om det är det enklaste sättet att byta band vet jag inte.
Jag lossade trynet lyfte det rakt upp med lite milt våld. Det visade sig inte lika enkelt att sätta tillbaka.. Det slutade med att jag lossade bakaxeln i sina hänken, och flyttade tillbaka axeln en centimeter, lagom så att inte fyrkanten i drivknuten lossade. Med det så kunde jag lossa kåpan med det 4e ramlagret lagom så att trynet föll på plats.
Trångt och pillrigt att få kopplingsgaffeln på rätt ställe, alla fjädrar och axlar på pedalarrangemanget på rätt sida av bandens klor.  
Som jag förstått är det även möjligt att byta band med trynet kvar, men då måste alla pedaler med axlar demonteras.

Men innan återmontering måste det bandas om. Halvfartsbandet var det som var helt slut, de andra var bara riktigt dåliga..
Tyvärr missade att ta kort på ombandningen.

Motorn som satt i vid registreringen har jag tänkt att den ska återmonteras. Men före det måste den fixas till. Jag började med att göra ett fäste för att kunna hänga upp motorn i motorstativet.

Först måste det saknade oljeröret monteras. Det krävde lite massage då hålet blundade lite.

Sen fick jag hjälp att brotscha in den "nya" vevstaken.
Även växellådskåpan med sitt 4e vevaxellager uppdaterades med hjälp av en T-Ford vän med ett bronslager istället för det alldeles för glappa babbitlagret. Jag passade även på att montera nya frysbrickor 

i blocket. De gamla visade sig vara helt genomrostade och tunna som folie.

När motorn ändå var isär fick jag rådet att tag ur alla kolvar och stakar och kontrollvägde dessa. Det var en hel del sot i kolvtopparna som jag tog bort innan vägning. Jag kunde konstatera att det skilde 98g mellan den tyngsta och lättaste kombinationen innan jag började. Men genom att flytta kolvarna och låta vevstakarna behålla sina platser kunde jag komma ner till en skillnad på 21g mellan tyngsta och lättaste kombinationen kolv och vevstake. Det måste vara helt ok då kolv och vevstaken tillsammans väger ca 1800g, vilket ger en diff på 1.2%. 

Och när cylinderloppen var tomma på kolvar, honades dessa och fick nytt kryssmönster för att de kolvar som hade flyttats. 

Med dessa modifieringar genomförda monterades motorn ihop igen och väntar nu på att få monteras tillbaka i chassiet. 

  

 

Punktering igen?

Mer lärdomar fick jag när jag gjorde första turen med nya motorn. Fick även med mig frugan för första gången.. 

Precis när vi körde upp på gårdsplanen så fick vi punktering, igen? Men med  två erfarna T-Ford ägare till hjälp kunde det fixas med en medhavd extraslang. Så gott..
På väg hem fick jag även lära mig att bensinen kan ta slut i flottören om man kör för fort.. gissar att den nya packningen i tanklocket gjorde att det blev vakuum i tanken. När den väl stannat och fått stå en stund så gick det att starta igen.. och att jag hade vågat mig ut på en 2+1 väg gjorde inte saken bättre.. Då kör vi igen..

Det tog inte 2km innan det var dags för nästa strapats. För att undvika de större vägarna valde jag grusvägen när det väl gick att komma ifrån 2+1vägen.. Den börjar med en längre uppförsbacke upp över en grusås..Jo, det slutade med att jag fick backa upp för även där blev det bensinstopp.. Väl hemma har jag lite svårt att få med frugan igen.. Hur gör ni?

Någon dag senare fick jag se att slangnippeln satt snett i däcket. Den här gången var det inte lågt däckstryck som gjorde att slangen vandrade i däcket. Vilket jag misstänkte vid de förra tillfällena.

Jag har fälgar med lösa "klämmor" och jag fick se att fälgen roterat på löten? 

Kanske lite otydligt, men på fälgen är det format ett U som tillsammans med en av skruvarna ska hålla fälgen på plats. Jag har sett att den ena av benen på U'et har varit avfilat, vilket jag tagit för givet att det är någon tanke med.. Men det har gjort att U'et har kunnat glida ur läge när jag bromsat. Det syns på skruven att det hänt några gånger.. Jag kan räkna till minst tre... Jag även konstatera att det alltid hänt när jag nästan är framme.

Lösningen blev att det hjulet får vara framhjul tills jag hittar en bättre fälg. Sen ligger slang, däckjärn och handpump i bilen numera. 

Mitt i punkteringsmysteriet får jag se att hela vänster bakhjul är kladdigt av bakaxelolja. Mer kunskaper att fånga upp..

Bara plocka isär och göra rent.. 

Analysen denna gång är att det troligen var helt tomt på fett i yttre lagren när den kom hem. Det lilla jag fått in via nippeln har i alla fall gjort att det inte gått torrt. Sen har bakaxeloljan smort fint både på in och utsida. Nu blev det rejält med fett innan lagret monterades igen. Sen bytte jag mässings nipplarna till vanlig fettnipplar och fyllde utifrån. Men bytte naturligtvis tillbaka till mässingsnipplar igen.

Men tänka sig.

Efter senaste turen kom jag hem igen utan ett enda haveri. Hoppas att det fortsätter så.
  
  
 

Så går Forden igen!

Så har det gått en månad igen utan uppdateringar.. Jag får ta det från början.

Efter att ha målat utsidan på motorn kollade jag insidan. Här syns vevaxel med ramlager och vevstakar. Det ser riktigt bra ut. Lite svart, visst men så är motorn över 100år. Även det som på den andra motorn saknade oljeröret syns mellan blockväggen och kamaxeln.

Även tråget såg relativt rent ut. På min motor var det mycket mer slagg i botten och på det massa rester från vevstakslagret. Det tvättades naturligtvis av innan det sattes tillbaka.

Så första helgen i juli var det dags. Jag hade förberett med att ta bort så mycket som jag kunde. Även flyttat över generator och startmotor till den nya. Men startmotorn skulle det visa sig att jag borde väntat med. 

Här står Forden med tomt motorrum. Jag lät rattaxeln sitta kvar samt plåtarna mellan ram och framskärm. Det skulle nog ha varit lättare om jag tagit bort dessa innan. Även överhalvan av växellådan med pedalerna fick vara kvar. Det blev riktigt trixigt att få ur motorn och senare tillbaka.. Men det gick att vrida ner motorn runt rattaxeln, men endast om startmotorn togs bort igen.

Här tror teamet att den nya motorn nästan är på plats.. Teamet bestod av Mig själv med stor hjälp av Jan och svärson, TACK!

Men vi hade ännu inte förstått hur pillrigt det kan vara att få ihop kardanknuten med växellådan.. Mycket olika lösningar provades innan det tillslut gled ihop.

På söndagen kunde jag start och senare köra första varvet runt kvarteret. Och jag trodde då att det var slut på lärdomar.. Men en T Ford vill alltid lära ut mer saker...

 

 

Haveri!

Till slut kom jag fram till Bosse Rödfärgar'n och T-Ford Klubbens marknad i Vingåker.
Det var strax innan jag var framme det började låta metalliskt från motorn.. Jag körde till sidan av vägen och insåg snart att här kan jag inte stå. Ja, jag körde sista biten. Det var i alla fall ingen som missade att jag kom, när jag åkte in på gården. Men det blev att åka släpvagn hem på eftermiddagen. 

Så här såg det ut i oljetråget när jag öppnade motorn dagen efter.. det måste varit fler lager som smält bort under motorns 100 åriga liv.
Vevstaks lagret på tvåans cylinder måste ha gått varmt då det smälte. Och för er som inte skruvat T-ford. Det är babbittslager, gjort av en legering av bly, tenn och koppar och kanske något mer.. 
Ni som gjutit tennsoldater vet att tenn håller formen och sen helt plötsligt smälter.. Så även dessa lager.. 

Sen är den stora fråga varför det smälte??
Antingen är det för tight spel, eller dålig smörning. Och apropå smörning så finns ingen oljepump utan motorn smörjs med stänksmörjning. Vevaxeln plaskar runt i oljan och allt blir smort på en gång. Men det förutsätter att det finns olja som i sin tur leds från bakkant motor till framkanten av ett rör. Svänghjulet vispar upp olja vilket fångas upp i en liten tratt bakom svänghjulet och sen rinner oljan framåt. Lite fiffigt..

Oljeröret ska sitta i hålet som syns mitt i bild.. Det fanns inget oljerör på min motor! Och som sagt, det sitter monterat bakom svänghjulet. Vilket innebär att jag måste plocka isär hela motorn...Hmmm...

Men det är då T-ford klubbens medlemmar visar sitt rätta jag. Ett rop på hjälp i klubbens forum och mindre än 24 timmar senare levereras en komplett motor till dörren. Stort tack Åke med kamrat!
Med den nya motorn är jag snart åkande igen och kan i lugn och ro fixa min motor.

200kg järnskrot flyttar man inte på hur som helst. Jag började med att bygga ihop ett rullbart motorstativ av lite skrot som fanns tillsammans med 4 hjul från tillbehörsaffären runt hörnet.  

Rentvättad och en burk värmebeständig färg senare är den riktigt trevlig. Och allt står på det nytillverkade motorstativet. Med det går det lätt att rulla motorn dit jag vill.
Jag ska öppna bottentråget och kolla så att allt finns på insidan. Dessutom brukar tråget vara fullt med gammal olja som mest ser ut som smet. Startmotor, generator och kanske även fördelaren tänker jag ta från min motor när det blir så dags.

oj vad tiden går... Bäst att uppdatera bloggen med alla "up's & down's"

Jag fortsatte med taket. För att även taket ska passa ihop med mina sidoplåtar så förlängde jag underkanterna. Dessutom blir taket ett riktigt vindfång så jag fällde även in ett par vinkeljärn för styvhetens skull. 

Jag spände över en vinylduk för att det ska vara tätt.  Jag fick inte med bilder på järnen i takets framkant med remmar och kabin-hakarna för att fästa fast taket i framkanten.

En bild på resultatet!
Det kan jag kategorisera bland månadens "up's"..

Men allt är ju inte bra...
Det började skrapa från ena bakhjulet, och när jag tittade såg jag att en av fjädrarnas krokar tittade ut mellan bromsköld och hjul.. Så  ska det inte vara..
Det visade sig vara för långa fjädrar för att hålla ihop backarna. De hängde helt löst när jag kollade med den enda som inte blivit demolerad..
Sån tur är hade jag beställt nya bromsband med belägg som jag inte monterat ännu..  och jo standard bromsbanden är stål mot stål.. T-Fordarna är inte kända för bromsverkan..

Men som alla T-Ford ägare vet är det inte bara att ta bort bakhjulen. Man måste ha den speciella avdragaren som är anpassad för gängorna på navet. Men sån tur finns det trevliga och erfarna T-Ford människor överallt. Tack Magnus för lånet!

Denna episod får vara blandat med up's & down's.

Den har läckt mer olja än normalt. Visst en T-Ford markerar revir som värsta han hunden.. men det är var mer..
Det verkar komma från bakkant växellåda.. och när jag lossar kåpan och tittar samt att ha rådfrågat T-Ford kunniga. Så inser jag att det saknas en vital del i min motor! Det finns ingen bakgavel i växellådan med tillhörande lager! Va! Jo..

Den här saknas helt. Sådan tur finns det möjlighet att låna för att lämna tillbaka så fort jag hittar en.

Även detta finurliga verktyg fick jag låna. Det gör så att jag kan ta bort fjäderhänkena och även montera dem efteråt utan att behöva bryta med bakfjädern.

Jag hängde upp kardanröret med en rem så gick det lättar att styra in fyrkantröret när det väl skulle ihop. Dessutom behövde delarna inte ligga på marken under tiden jag fick dit gaveln. Här är det på väg tillbaka. 

Även denna episod kan sammanfattas med blandade känslor. Men nu läcker det bara lite normalt, får jag hoppas.

Nästa episod får ett eget inlägg.

 

Marknadsfynd

Jag var på marknaden i Köping förra helgen och hittade en liten oljekanna. Den passar ju perfekt til Forden, det står ju till och med Ford på den!  Jag såg att det finns ett fäste till att sätta oljekannan i motorrummet att köpa i de olika firmornas sortiment. Men naturligtvis är det restnoterade just nu. 
Så, då får jag väl göra en själv då..
Genom att anta att måtten är i tum och sen jämföra med oljekannan så hittade jag snart de rätta proportionerna. Klippa plåt och vika i kantviken gick fort. Men sen att få till lämpligt fjäderstål till flärpen som håller fast kannan? En del funderande och lite goglande senare hade jag lösningen!
Kinaspackel, de där billiga som man köper tre och tre. Där har jag ett bra ämne. Så var även det löst.

Lite färg senare så sitter den på plats i motorrummet. 

 

Tak test & T-Ford träff

Jag har en tanke om att kunna använda taket som följde med till någon typ av hardtop. Att kunna sätta på ett tak ifall vädret är ostadigt vid någon sommardag.. Men för att det ska fungera måste jag hitta på någon infästning.. Jag har ingen klar idé ännu men det kommer nog.

Den första lite längre turen gick till en T-Ford kamrat, ja bilarna känner varandra sedan tidigare. 14-bilen i garaget och min 22a kommer från samma tidigare ägare och tillhörde Welanders samlingar. I bakgrunden står även en 26a Pickup. Så tre T-Fordar på samma bild, hoppas att det kan bli ännu fler i sommar.
 

Vårpyssel

Vid förra årets Västeråsmarknad hittade jag en tvåpipig tuta som skulle passa på Forden.  Nu blev det ett fäste så att den sitter fast så jag kan varna mina medtrafikanter.

 Sen måste ju jag kunna placera kartorna när jag är ute och irrar på småvägarna. En liten nätficka hade jag sedan tidigare i mina gömmor..

Den har varit lite tjurig och starta. Glappt gasspjäll och osäker flottörhöjd är misstänkta felkällor.. så då är det väl bara att skruva isär...

Jag fick tag på ett förgasarhus med en mycket bättre spjällaxel till gasen. Men efter ett antal försök att plocka bort spjället från axeln blev det istället att flytta över alla delar till det nya huset. Det visade sig vara mycket lättare...

Innan jag tog isär den gamla kunde jag konstatera att nivån hade varit låg, vilket jag misstänkte. Jag kunde hitta två olika mått på hur flottören skulle justeras in. Något ställe stor det parallell med förgasaren och ett annat beskriver 6mm mellan överkant flottör och flänsen på flottörhuset. Det fick bli något mellanting.

Så var allt tillbaka. Även den nya förvärmningsröret kom på plats.
Sen var det dags för provstart, och tänka sig mycket lättare och starta. Nu går det att starta med veven och inte bara genom att nöta med startmotorn. Med den lägre flottörnivån och glappa gasspjällaxeln fick den troligen inte något bränsle. Nu flödade den till och med över efter ha vevat några varav med choken utdragen.

Efter att ha fått igång den igen blev det en tur till Macken. 

Fylld tank för turer runt hemmet.